Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 3-8

Här hittar ni keynoten:

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

• Vad är allting uppbyggt av?
• Vad är det för skillnad på en atom och en molekyl?
• Vad är ett grundämne och en kemisk förening?
• Vad består en atom av för mindre delar?
• Vilka tillstånd kan ett ämne vara i? Hur rör sig molekylerna i de olika tillstånden? Vad heter övergångarna mellan de olika tillstånden? Vad är det som avgör vilket tillstånd ett ämne är i?
• Vad är en kemisk reaktion?
• Vad är det för skillnad mellan en blandning och en lösning? Hur skiljer man ämnen åt?
• Vad betyder ”lika löser lika”?
• Vad är en kemikalie?
• Var kan vi hitta kemin i vår vardag/samhället, hur ser den ut?
• Vilka kemiskt tekniska produkter (rengöringsmedel, hygienartiklar mm) kan man hitta hemma och vilka kemikalier kan man hitta i dem? Hur är dessa produkter märkta?
• Vilka kemikalier finns i livsmedel (godis, läsk, snabbmat mm)?
• Hur förlängde man matens hållbarhet förr och nu?
• Hur kan kemikalier påverka oss människor? Natur och miljö?
• Kan vi minska användningen av kemikalier?
• Hur kan vi arbeta för en mer hållbar utveckling mot mindre användning av kemikalier på sikt, både lokalt och globalt? Vad kan vi göra på individnivå?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Förankring i kursplanens syfte – förmågor vi utvecklar i detta projekt

• Att tänka kritisk, granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle.
• Att göra undersökningar.
• Att använda kemins begrepp, teorier och modeller för att förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Kemin i naturen

• Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarnet, surt eller bassikt.
• Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

• Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.
• Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.

Kemins metoder och arbetssätt

• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
• Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller bilder och enkla skriftliga rapporter.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan samtala om…	Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.	Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.	Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan genomföra…	Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning…	I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.	I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.	I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra…	Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen.	Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen.	Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
Dessutom gör eleven…	Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.	Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.	Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har	Eleven har grundläggandekunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med vissanvändning av kemins begrepp.	Eleven har godakunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inomdessa med relativt godanvändning av kemins begrepp.	Eleven har mycket godakunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inomdessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp.
Eleven kan relatera…	I enkla och till viss delunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.	I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.	I välutvecklade och välunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.
Dessutom kan eleven berätta om…	Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.	Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.	Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, diskussioner, eget arbete, undersökande arbetssätt, och film.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämningsuppgifter, Muntliga diskussioner, Eget arbete, grupprov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v 3 Vardagskemi samt konservering

v 4 Vardagskemi , tillsatser

 

v 5 Tillsatser och maten vi äter – vad mår våra kroppar bra av? Laboration lika löser lika (tuggummi och choklad)

Repetition kring vatten. Vattnets – uppbyggnad, kretslopp, olika tillstånd

Atomer och molekyler – grundämnen (periodiska systemet) ock kemiska föreningar, atomens delar

Bygga molekylmodeller

v 6

 

v 7

v 8

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Sammanhang: Genom att öka förståelsen för vad kemikalier är och vad de kan göra med oss människor och vår miljö, öva sig i att ta ställning till och göra aktiva val om vad som på sikt kan förbättra levnadsvillkoren för oss människor på individ nivå liksom för världen i övrigt. Tillsammans ska vi alla stäva efter en mer hållbar utveckling.

Aktualitet: Se gärna kemikalieinspektionens hemsida för det nyaste på kemikaliefronten. Sidan uppdateras ofta och där kan man också ladda ner broschyrer om kemikalier i barns närhet och vad man särskilt bör tänka på angående detta. www.kemikalieinspektionen.se

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

• Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
• Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
• Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation: