Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg
När, under vilka veckor? V.37-44
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Hur kan vi skapa lust till läsning? Blir vi bättre läsare av högläsning?
Vad handlar boken om? Kan du koppla det vi läser till din egen vardag, andra berättelser och din omvärld?
Hur kan vi utveckla vår läsförståelse? Blir vi hjälpta av att samtala kring texten och genom att bearbeta den på fler olika sätt?
Kan vi lära oss något av en berättelse? Vilket budskap har den?
Utvecklar vi vårt skrivande på detta sätt?
Övergripande mål från LGR11 2.2:
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
Handstil och att skriva på dator.
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi kommer att högläsa en ”Mystisk bok” som eleverna inte vet vad den heter eller hur den ser ut. Vi kallar den ”Boken”. Samtidigt som vi läser den använder vi oss av lästrategier för att utveckla läsförståelsen. Vi arbetar med boksamtal. Eleverna kommer att få varierade uppgifter kopplade till ”boken”. Dessa uppgifter kommer de att skriva på sina Ipads. De kommer även att skriva och rita för hand men fotografera och lägga in dem i sin Ipad genom att skapa en ”presentation” där uppgifterna samlas.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Eleverna skapar en presentation som de redovisar muntligt och som en presentation.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?:
V.37-38
Vi läser s.1-7. Uppstart: Vi startar en presentation på vår Ipad. Vi går igenom hur en presentation skapas och verktygen kring dess funktion. Vi läser första delen och gör en uppgift. Beskriv Love och Alva och rita bilder på hur du tror de ser ut, som du lägger in i din presentation.
V.39-40
Vi läser s.8-11. Vi samtalar om hur du kan visa att du tycker om någon. Vi skapar en gemensam tankekarta. Uppgift: Med hjälp av olika mallar skapar vi några ”tycka om”dikter.
V.42
Vi läser s.12-23. Vi skapar en berättelse om en kanin, påhittad eller verklig. Vi använder oss av tre olika beskrivningar, utseende, egenskaper, omkring. Eleverna får listor på vad som kan finnas med som inspiration. Vi ritar sedan en kanin som vi lägger in i presentationen.
V.43
Vi läser s.24-30. Vi möter en veterinär i berättelsen. Vi skriver en egen dag i en veterinärs liv. VI tänker kring ”börjor” (skapar en gemensam tankekarta) och ska sedan beskriver vi fyra patienter som veterinären möter.
V.45
Vi läser s.31-35
Vi tränar på att göra platsbeskrivningar. Vi samtalar om vad som kan finnas med och skapar en tankekarta. Vi involverar frågeorden. Med inspiration skriver vi om en egen plats.
V.46
Vi läser s.36-42. Nu får vi skriva en egen fortsättning på nästa kapitel. Vi får en början och några nyckelord som ska finnas med i kapitlet. Rita en bild som passar kapitlet och lägg in den i presentationen.
V.47
Vi läser s.43-79. Du ska skriva ett brev. Från Love till Alva eller Alva till Love. Eller till någon annan i berättelsen. Rita en bild som passar till brevet. Vi repeterar vad som ska finnan med i ett brev och hur det är uppbyggt.
V.48-49
Vi läser klart boken. Nu är det dags att skriva en titel till boken. Vad tycker du att den ska heta? Rita en omslagsbild som passar och skriv en kort baksidestext. Lägg in omslagsbilden och rubriken som förstasida i presentationen.
Vt-16
Vi skapar små grupper som får redovisa sin presentation för varandra.
Varför?
Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:
Eleverna får genom projektet visa hur god läsförståelse de har uppnått och utveckla den vidare.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Genom olika ingångar och genom att använda oss av många olika uttrycksformer ger vi alla barn möjlighet att utveckla sin läs- och skrivutveckling. Vi är nyfikna på språket och engagerar oss i att hitta texter som lockar. Vi ser gruppen som en viktig del i vår utveckling och arbetar med den i olika konstellationer och genom olika arbetsformer. Vi samtalar och tar in elevernas egen verklighet och vardag i det vi gör.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:
Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:
Eventuell pedagogisk dokumentation: