Berättande texter
Ansvarig: Annica Kjell
När: v.36-?
Vad ska vi lära oss?
Frågeställning (och följdfrågor):
Vad är texttypiskt för spännande texter?
Vilka exempel finns det på spännande texter och filmer?
Hur skriver man en lockande inledning?
Hur beskriver man miljön?
Vad menas med lugna och spännande partier i en text eller film?
Vad är beskrivande verb och adjektiv?
Hur börjar man meningar med adverb eller prepositioner?
Vad är liknelser och hur skriver man det?
I den här kursen ska du få lära dig att utveckla och variera ditt språk så att texten får bättre flyt och blir mer effektiv.
Begrepp:
Du ska få lära dig att använda adverb och prepositioner för att ange tid, läge och riktning, till exempel: snart, där, hitåt, på, vid och under.
Du ska få lära dig att sätta samman och variera meningar med hjälp av sambandsord och se vilken effekt det får.
Du ska få lära dig att använda personliga, possesiva, reflexiva och relativa pronomen, till exempel: vi, din, sig, som.
Du ska få lära dig hur betoningen i vissa uttryck påverkar betydelsen, till exempel gå på och gå på.
Du ska få lära dig att använda aktiv eller passiv form på ett effektivt sätt, till exempel: Han krossade fönstret/Fönstret krossades
Du ska få lära dig att skriva gestaltande, det vill säga skapa bilder så att människor, platser och händelser känns levande, verkliga och spännande.
Du ska få repetera ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Du ska även få repetera ordklasserna pronomen och räkneord.
Du ska få lära dig adverbets funktion.
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:
Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
Kunskapskrav för betyget E
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Kunskapskrav för betyget C
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Kunskapskrav för betyget A
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi kommer att läsa spännande texter, titta på spännande film och arbeta med spännande utmaningar i form av enkla, korta skrivuppgifter. I slutet kommer du att få skriva en egen längre text där du får visa vad du har lärt dig.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Du kommer att få skriva en längre text där du visar att du kan avgöra vilken texttyp som passar bäst för att syftet ska uppnås. I texten kommer jag bedöma om du använt den struktur som är typisk för den texttyp du valt. Jag kommer även att bedöma om du använt språkliga drag som gör att din texttyp blir läsvärd och effektiv. I texten kommer jag bedöma syfte, innehåll, struktur och språkliga drag.
I din text bedömer jag och några av klasskompisar som också kommer att få läsa din text om:
Inledningen lockar till läsaning
Om miljön känns spännande
Om det både finns lugna och spännande partier
Om texten innehåller både korta och långa meningar
Om texten innehåller beskrivande verb och adjektiv
Om några av meningarna börjar med adverb eller preposition
Om texten innehåller några liknelser
Tidsplan, när ska vi göra vad?:
v.36-framåt
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Det är viktigt att eleverna lär sig hur det egna språket är uppbyggt så de kan tillämpa det och utveckla sina texter. Grundläggande grammatik är också viktigt när man lär sig nya språk.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
- kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
- kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga