Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Ann-Sophie Petersen
När, under vilka veckor? v.19-23
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
- Vad är en faktatext?
- Hur skriver vi en faktatext ?
- Vad ska finnas med för att texten ska vara intressant att läsa?
- Hur kan vi med hjälp av tankekartan ge varandra hjälp att revidera och förbättra våra texter?
- Vad är källkritik och vad behöver jag tänka på när jag söker information?
- Vilka kända skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer känner vi till?
Övergripande mål från LGR11 2.2:
- kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
- kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
- kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
- kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
- Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
- Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
Berättande texter och sakprosatexter
- Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
- Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
- Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
- Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
- Eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
- Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
- Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.
- Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.
- Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
- Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
- Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi läser olika faktatexter och gör tankekartor för att lyfta fram viktiga ord och begrepp. Eleverna får därefter välja ett djur de vill lära sig mer om. De får söka fakta och sortera dessa utifrån olika kategorier som vi tidigare använt oss av. Därefter kommer eleverna få välja en barnboksförfattare de vill veta mer om. Innan eleverna får söka fakta kommer vi att diskutera kring vilka kategorier vi kan sortera ett personporträtt.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Redovisning sker genom observationer och dokumentation av skriftlig dokumentationer.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?:
v.19
- Vi börjar med att eleverna får fundera över vad en faktatext egentligen är. Eleverna får göra “griffeltavlan” där varje elevs tanke får komma till tals. Vi fortsätter vår diskussion och tar reda på mer om faktatexter. Vi funderar även över källa och källkritik. Vad är det? Vi tittar på två avsnitt av “Hur vet du det?”.
v.20
- Vi gör en modellektion om hur man hur man kan dela in fakta i olika kategorier. Vi arbetar med en text om humlan. Vi har sju kategorier; rubrik, klassificering, utseende, föda, boplats, ungar och övrigt. Vi läser två olika texter om humlan. Den ena visar på hur de har delat in texten utifrån de olika kategorierna och den andra texten är ostrukturerad. Vi diskuterar skillnaderna mellan texterna. Vilken föredrar eleverna? Därefter får de klippa isär texten och klistra in under rätt kategori.
v.21
- Denna vecka får eleverna välja ett djur de vill veta mer om. Först ska de fundera på vad de redan vet om djuret, därefter ska de skriva ner vad de vill veta mer om. De får varsin faktatext om sitt djur. Nu får de använda sig av en 6-fältare för att sortera och skriva ner sin fakta.
v.22
- Vilka kategorier behöver/kan man ha om man ska skriva om en författare? Vi diskuterar och bestämmer oss för några viktiga kategorier. Eleverna har tagit med sig varsin barnbok som de tyckt/tycker om. Nu får eleverna två och två skriva fakta om författaren som skrivit deras barnbok.
v.23
- Eleverna får redovisa sina författare för varandra
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
….
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa och skriva. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov. Vi ser gruppen som en kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.