Ansvarig lärare: Maria Niläng
När, under vilka veckor?
vecka 45-51
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Vad kan jag lära mig av att läsa litteraturhistoria?
Hur har litteraturen förändrats genom tiderna, från Antiken till idag?
Varför skrev en författare det hen skrev? Vad påverkades hen av?
Hur har samhället påverkat litteraturen och hur har litteraturen påverkat samhället?
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
– har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, och
– kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte:
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
- Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Berättande texter och sakprosatexter
- Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
- Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man citerar och gör källhänvisningar.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
Färdighet | Steg E | Steg C | Steg A |
Eleven kan läsa… | Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. | Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. | Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. |
Genom att göra… | Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med visskoppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. | Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse. | Genom att göra välutveckladesammanfattningar av olika texters innehåll med godkoppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. |
Dessutom kan eleven… | Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. | Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. | Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. |
Eleven drar… | Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. | Eleven drar då relativt välunderbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. | Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. |
Eleven kan skriva… | Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsakfungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. | Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. | Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutveckladtextbindning samt välfungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. |
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa… | Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. | Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. | Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och välunderbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. |
Hur?
Hur ska vi arbeta?
På lektionstid läsa om och jobba med de olika epokerna.
Se filmer på UR som behandlar några av epokerna
Enskilt välja en författare och skriva en kort biografi.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Skriva ett prov på det vi jobbat med på lektionerna: epokerna, några kända verk/författare, viktiga litterära begrepp.
Lämna in enskild biografi på vald författare.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?:
vecka 45: Jobba med Antiken. Se på film från UR.
vecka 46: Jobba klart med Antiken, jobba med Medeltiden och Renässansen.
vecka 47: Jobba klart med Renässansen. Jobba med Upplysningen
vecka 48: Jobba klart med Upplysningen. Jobba med Romantiken.
vecka 49:Jobba klart med sista epoken, Realismen. Påbörja biografin av vald författare.
vecka 50: Prov onsdag 9 december. Inlämning av biografin.
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Viktigt att veta hur litteraturen har påverkat samhället och hur samhället har påverkat litteraturen och kanske därigenom få en ny upplevelse av att läsa.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:
Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer
Eventuell pedagogisk dokumentation