Ansvarig: Maria NIläng
När, under vilka veckor?: v. 42, 45-49
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Vad är litteraturhistoria?
Hur har litteraturen förändrats genom tiderna, från Antiken till idag?
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Centralt innehåll från kursplanen:
– Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
– Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
– Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
– Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Kunskapskrav:
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
– Eleven kan föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
– Eleven kan föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Eleven kan förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
– Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Eleven kan förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
– Genomgång av de olika epokerna
– Varje elev får välja en epok som de vill jobba med
Gruppvis jobba med en epok
Grupper Solen grön
Antiken: Beata, Gilda, Leila
Medeltiden: Sebastian, Lina, Calinne
Renässansen: William N, Miranda, Louise
Fransk-klassicismen + Upplysningen: Simon, Linus, Alexander
Romantiken: Alicia, Maja, Victor, Elin
Realismen: Ossian, Oda, Thomas
Modernismen: Axel S, Tilde, Axel H
Krigslitteratur: Hugo, August, Felix
Grupper Solen röd
Antiken: Douglas, Valter, Jakob T
Medeltiden: Simon, Cornelia, Emilia, Klara
Renässansen: Gustaf, Albin R, Albin J
Fransk-klassicismen + Upplysningen: Ella, Emmelie, Adrian
Romantiken: Molly, Elin B, Ida, Oscar
Realismen: Melker, Filip, Colin
Modernismen: Niklas, Johanna
Krigslitteratur: Olivia, William H, Elin J
– Redovisa sin epok för övriga i klassen
– Prov på epokerna utifrån gruppernas redovisningar
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Muntlig redovisning i grupp av vald epok
Prov utifrån de muntliga redovisningarna
Tidsplan, när ska vi göra vad?:
vecka 42: Genomgång av epokerna. Elev väljer epok som hen vill jobba med. Utifrån valen bildas grupper med 3-4 elever/epok.
vecka 45: Påbörja arbetet med epokerna
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Viktigt, och intressant, att veta hur litteraturen har förändrats genom tiderna, och hur den ser ut idag.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kultur- arvet
– kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga