Ansvarig: Caroline Bergengren
När: vecka 20-23

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

• Varför har vi så många dialekter i Sverige? Vilka dialekter kan vi urskilja?
• Vilka minoritetsspråk har vi i Sverige? Varför är inte arabiska ett minoritetsspråk?
• Vilka likheter och skillnader finns det mellan de nordiska språken, svenska, danska och norska? Hur räknar man egentligen på danska?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Förmågan att formulera sig och kommunicera i tal (matris punkt 2)

• Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.

Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)

Hur ska vi arbeta?

• Vi ska läsa faktatexter och ställa frågor till texterna
• Se filmer om språk samt film på norska och danska
• Lyssna på dialekter och minoritetsspråken
• Läsa skönlitterära texter på danska och norska.
• Beskriva språkliga likheter och skillnader mellan svenska, danska och norska
• Vi ska förklara fakta för varandra

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning sker fortlöpande under lektionerna samt genom ett prov i slutet av perioden som bedöms utifrån punkt 2 i matrisen.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 19. Minoritetsspråk

v 20. Dialekter

v 20. Grannspråken norska och danska

v 21. Grannspråken norska och danska. Vi funderar och förklarar likheter och skillnader mellan språken.

v 21 . Vi läser en norsk och en dansk berättelse. Vi slår upp betydelsebärande ord som vi inte förstår på norska och danska. 

http://lexin.emu.dk/index.cgi

Praktiskt arbete och repetition inför eventuellt prov.

En presentation om minoritetsspråk:

Lärare: https://www.youtube.com/watch?v=6xSLai5qKV4

Ungdomar: https://www.youtube.com/watch?v=H7QUYBwQ5_c

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Alla människor vi möter då vi visar större förståelse, kunskap och öppenhet för språkvariationer.

Det är en viktig del av integrationen i Sverige att vi har kunskaper om minoritetsspråken.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

• Samtliga nordiska länders läroplaner tar upp Norden i olika omfattning., alla länder ska undervisa i övriga nordiska länders språk, kultur och allmänna samhällsförhållanden. Språkkampanjer har bedrivits i hela Norden med syfte att förstärka den internordiska språkförståelsen bland barn och unga. Gränspendlingen mellan Sverige och övriga Norden har under de senaste fem åren fördubblats. Fördjupade kunskaper om grannspråken kan bidra till större öppenhet för språkvariationer inom det svenska språket, kunskaper och förståelse för hur språk förändras samt dessutom göra det lättare att läsa äldre texter på det egna språket.
• Skolverket har idag regeringens uppdrag att jobba med romsk inkludering.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):

Genom att arbeta med dialekter i det svenska språket, nordiska språk och minoritetsspråk får vi en större förståelse för och kunskaper om varandras språk, kultur och historia, om likheter och olikheter, vilket bidrar till en större öppenhet för språkvariationer.