Ansvarig: Maria Niläng
När: v. 37-41 + v. 46-48

Vad?
Frågeställning:
Vad är en deckare?
Hur byggs en deckare upp?
Hur skriver man en deckare?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Utveckla sin förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra
Utveckla kunskaper om olika former av sakprosa
Utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift
Förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
Utveckla sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
Utveckla sin förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Berättande texter och sakprosatexter
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen.
Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö­- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
Språkbruk
Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.

Kunskapskrav:
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
– Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
– Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Eleven kan förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
– Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Eleven kan förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Hur?
Hur ska vi arbeta?
Diskutera vad en deckare är, olika typer av deckare osv.
Göra ett referat om Åke Holmberg och Ture Sventon
Diskutera skillnaden mellan TV-deckare och böcker
Prata om några kända deckarförfattare och deckarens utveckling
Enskilt läsa en egen vald deckare
I grupp enskilt göra en muntlig bokpresentation av läst deckare
Skriva en egen deckare

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Skriva ett referat
Göra en muntlig bokpresentation av läst deckare
Lämna in en egen deckare

Tidsplan, när ska vi göra vad?:
Vecka 37: Introducera deckare, läsa deckare och skriva läslogg. Påbörja referat om Åke Holmberg/Ture Sventon.
Ladda ner dokumentet ”Deckare läslogg 1.pdf”
Vecka 38: Fortsätta med referatet. Läsa vidare i sin deckare, du bör nu vara ungefär halvvägs, och skriva läslogg.
Ladda ner dokumentet ”Deckare läslogg 2.pdf”
Vecka 39: Lämna in referatet. Läsa i sin deckare, efter veckan bör du ha läst ca 3/4 av boken. Läsa två olika deckartexter, i grupp jobba med texterna.
Ladda ner dokumentet ”Deckare läslogg 3.pdf”
Ladda ner dokumentet ”Deckare gruppuppgift.pdf”
Vecka 40: Läsa klart deckaren. Prata om olika typer av deckare.
Ladda ner dokumentet ”Deckare läslogg 4.pdf”
Ladda ner dokumentet ”Olika typer av detektivromaner.pdf”
Vecka 41: Jobba med ordkunskap kring ”deckarord”. Prata om detektivromanens tillkomst. Muntligt i grupp redovisa sin lästa deckare.
Ladda ner dokumentet ”Detektivromanens födelse.pdf”
Vecka 46: Prata om olika deckarförfattare. Påbörja skrivandet av egen deckare genom att först göra en tankekarta kring vad deckaren ska innehålla.
Ladda ner dokumentet ”Några deckarförfattare.pdf”
Ladda ner dokumentet ”Egen deckare .pdf”
Vecka 47: Fortsätta skriva deckare.
Vecka 48: Avsluta deckarskrivandet. Läxförhör på deckartemat.
Vecka 49: Lämna in skriven deckare.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Deckare är just nu en väldigt populär genre och många av eleverna känner säkert till och har läst deckare. Det är en tacksam genre att jobba med då många gärna läser deckare och det är en tydlig struktur i hur man skriver en deckare.

Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, och
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande