Ansvarig/Ansvariga: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor? V.39 – 48

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor)

Vad är mänskliga rättigheter och var kommer de ifrån?

När skapades de mänskliga rättigheterna och varför?

Vilka folkmord har ägt rum under modern tid (1900-2000 talet)?

Varför startade dessa? (folkmorden) (Orsaker)

Vilka blev konsekvenserna?

Vad gjorde världen och varför? (Perspektiv) (Slutsats)

Vilken är skillnaden mellan folkmord och massmord? (Jämförelser)

Vilka likheter och skillnader kan vi se mellan dessa (Jämförelser)

Vad är rasism? (Begrepp)

Hur växer det fram?

Begrepp:

Antisemitism

Kristallnatten

Konsentationsläger

Dödsläger

Den slutgiltiga lösningen

Numbergrättergångana

Getto

Pogrom

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Förankring i kursplanens syfte

Kunna jämföra olika folkmord.

Se på historiska händelser ur olika perspektiv.

Förstå hur folkmord kan äga rum.

Se hur välden arbetar mot dessa brott men även dess brister.

Centralt innehåll (från kursplanen med en förklaring som alla ska förstå, kravnivåer endast åk 8-9)

Historia:

Världskrigen, orsaker, följder. Förtryck, folkfördrivning och folkmord. Förintelsen Gulag.
Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
Vad kan historiska källor berätta om likheter och skillnader mellan människor idag och förr.
• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.

Samhällskunskap:

FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
Europeisk och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
Rättigheter och rättsskipning• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.• Demokratiska fri-och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Grupparbete där eleverna arbetar med olika historiska händelser relaterade till folkmord.

Eleverna har styrda delar som ska finnas med i arbetet.

Detta kombineras med föreläsningar och ett mediafokus på själva redovisningen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning sker inför gruppen med ett mediafokus.

Vi kommer avsluta med ett prov på kursen .

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V.40 – Vad är mänskliga rättigheter? Var kommer de ifrån? Varför är det viktigt att vi har dessa?

Tisdag: Vi resonerar först om vad MR är. Vad tänker eleverna är MR? Varför tänker eleverna att det finns MR?

Var tänker eleverna att dessa kommer ifrån?

Onsdag: Rangordna de MR,vilka 5 är viktigast, vilka 3, vilken??

Torsdag:
– Hur vet man att länder följer de MR?
– Vad är skillnaden mellan en konvention, resolution och en deklaration?
– Det finns frivilligorganisationer som jobbar för MR. Hitta två.
– Vilken skulle du kunna tänka dig att vara med i och i så fall varför just den?

– Varför tror ni att vissa länder bryter mot MR?
– I Fn´s säkerhetsråd förekommer något som heter veto, vad betyder det och vilka konsekvenser tänker ni att det får?
-Uppgifter i classroom

V.41 – Barnkonventionen, FN, Folkmord och brott mot mänskliga rättigheterna

V.42 – Folkmord

V.43 – Gulag + Förintelsen

V.44 – Lov

V.45 – Förintelsen / Sovjet

V.46 -Sovjet och Gulag

V.47 – Rwanda & Kambodja, Vi går igenom folkmordet i Kambodja och grön ser filmen ”Hotell Rwanda”

V.48 – Rwanda

V.49 – Prov

Komande:

Förintelsen

Gulag,

Fler folkmord under 1900-t

Gruppuppgift ??

(Etik), redovisningar

Prov och redovisningar

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Folkmord är något som den moderna världen sa aldrig mer fick inträffa efter förintelsen. trots detta är det något som regelbundet förekommer. Världen ser ibland på och ingriper ibland. Varför är det så. Och hur och vad har hänt under de senaste folkmorden?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Arbetar med eleven som medforskare.

Utgår från varje individs olika förmåga.

Anteckningar:

judarnas-historia-och-vagen-till-forintelsen

Matris:

Historia:

Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Förklara orsaker och samband (samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk- mord) (hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i)	Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband.	Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband.	Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser	Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser.	Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser.	Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor.	Kan beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder.	Kan beskriva förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.	Kan beskriva komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förslag/slutsats/kärna (till tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer) (om människors levnadsvillkor)	Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.	Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.	Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.

Historiska begrepp:
Historiska begrepp	Kan för aktuellt område använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.	Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/på ett relativt väl fungerande sätt.	Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/dolda på ett väl fungerande sätt.

Samhällskunskap:

Reflektera, analysera och kritiskt granska: Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande
Förklara orsaker och samband	Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband.	Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband.	Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser	Kan föra enkla resonemang om konsekvenser.	Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser.	Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv	Kan utgå från några givna perspektiv.	Kan utgå från flera givna perspektiv.	Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser	Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader.	Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader.	Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna:	Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser.	Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser.	Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
	Kan redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.