Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor? (VT-17) V.22 & (HT-17) V.35 ->
Vad?
Frågeställning och följdfrågor
- Vilka lagar och regler gäller för ungdomar?
- Varför har vi lagar/varför behöver vi lagar?
- Vilka begrepp kring lag och rätt behöver jag kunna?
- Vad är Samhällekonomi?
- Vad är Inflation?
- Vad är Deflation?
- Vad är det ekonomiska kretsloppet och hur fungerar de olika aktörerna?
- Hur fungerar ekonomi mellan länder?
- Hur hänger den globala ekonomi samman?
- Vilka faktorer påverkar rika och fattiga länder?
- Vilka faktorer driver marknaden?
- Vad är produktionsfaktorer?
Begrepp
- Marknadsekonomi
- Planekonomi
- Blandekonomi
- Kapital
- Konkurrens
- Marknad
- Monopol
- Oligopol
- Kartell
- BNP per capita
- Realkapital
- Stadsskuld
- Konjunktur
- Frihandel
- Välfärd
- Inflation
- Offentlig sektor
Övergripande mål från LGR11 2.2
- kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
- kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
- kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
- kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
- har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
Förankring i kursplanens syfte
- refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
- analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
- analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen
Samhällsresurser och fördelning
•Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
•Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
•Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt sam hälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
•Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Beslutsfattande och politiska idéer
•Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
•Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
•Några olika stats och styrelseskick i världen.
•Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
•Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:
1. Hur rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar. 2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra 3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Reflektera, analysera och kritiskt granska: Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande |
|||
Förklara orsaker och samband | Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. | Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. | Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband. |
Konsekvenser | Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. | Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. | Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser. |
Perspektiv | Kan utgå från några givna perspektiv. | Kan utgå från flera givna perspektiv. | Kan utgå från dolda perspektiv. |
Jämförelser | Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. | Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. | Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker. |
Slutsats/kärna: | Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. | Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. | Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser. |
Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller: | |||
Begrepp och modeller | Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. | Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. | Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. |
Förtydligande matris/förmågor:
Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. export och import och landets ekonomi på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.
Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. höjd skatt och förändrad välfärd på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.
Perspektiv: Eleven kan se ex. skatteförändringar i samhället ur olika perspektiv som privatperson, företag, staten. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.
Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika politiska system eller styrelseskick på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.
Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.
Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
V.22 – Uppstart med Lag och rätt – Vad är lagar?
Vilka begrepp hittar vi i som kan vara svåra att greppa.
V. 35 – Repetition begrepp kring lag och rätt.
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
http://urskola.se/Produkter/167100-Justitia-Brott-i-grupp#Sasong-2