Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson, Agneta Dahlqvist och Trixie Lindberg
När, under vilka veckor? Tors-Fre V.34
Vad?
Frågeställning och följdfrågor
Vad ska vi tänka på när vi använder naturen som vårt klassrum? Vad får vi och vad får vi inte göra i vår natur?
Hur kan vi lära känna varandra och bli trygg som grupp?
Övergripande mål från LGR11 2.2
Förankring i kursplanens syfte
Vi utvecklar förmågan att visa omsorg för vår miljö.
Vi utvecklar lusten till rörelseglädje och att tillbringa tid i vår natur.
Vi utvecklar förmågan att visa respekt och hänsyn till våra olikheter.
Eleverna ska få möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
Centralt innehåll från kursplanen
Betydelsen av frisk luft, motion och rörelse, sociala relationer, för att må bra.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi samtalar, tänker tillsammans, skapar bilder, använder oss av ”uteklassrummet” i vår närmiljö.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Genom att börja skapa en No – väggfris med allemansrättens regler som senare byggs på med våra djur.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Torsdag
Samling Lektion 1
Vi samtalar om vad allemansrätten är.
Vad är allemansrätten?
Vad får vi göra när vi är i naturen?
Vad får vi inte göra i naturen?
Vad menas med att en blomma är fridlyst?
Får vi trampa på myrorna, det finns ju så många?
Varför får vi inte slänga glas, burkar och andra sopor i naturen?
Vi läser sagan om Ali och Sara
Vi samtalar om texten. Vad får man och vad får man inte göra i naturen. Vi använder oss av bilder som stöd.
Uppgift Lektion 2
Vi delar ut allemansrättens regler
Vi ritar vad vi får och vad vi inte får göra och samlar det på en tallinje. Det du får göra sitter på den gröna delen och det du inte får göra är röd. Bilderna är A5 och eleverna ritar dem i par.
Lunch på skolan
Lektion 3
Vi leker vid raketen
Lekar:
”Byt träd”
Gå ut till en skogsdunge eller samling träd som står nära varandra. Alla elever ställer sig vid var sitt träd. Det ska finnas ett extra träd som ingen står vid. Vill ni kan ni markera de träd som är med i leken med snitslar eller liknande. Pedagogen står i mitten och ropar olika uppmaningar. Alla elever som håller med eller som har gjort det som pedagogen frågar, springer från sitt träd och byter till ett annat träd som är ledigt.
”Smygleken”
Ska man se djur i skogen behöver man ta sig fram utan att höras alltför mycket. Vi människor hörs oftast på lång väg där vi brakar fram och pratar högt med varandra. Med den här leken kan ni öva på att smyga och vara så tysta ni kan.
Leken passar bäst att göra i en glänta där det finns gott om ris och torra kvistar. En av eleverna är lyssnare och placeras med förbund- na ögon på en stubbe eller sten, mitt
i gläntan. De andra eleverna står först i en ring runt omkring stenen eller stubben. Sedan vänder sig alla om och tar 30 steg bort från lyssnaren. Där- efter ska de på signal från lekledaren ta sig så ljudlöst som möjligt fram till lyssnaren, som så snart hon eller han hör ett ljud ska ropa ”stopp” och peka i ljudets riktning. På stopp stannar alla. Den som lyssnaren har hört får gå fem steg bakåt. Därefter fortsätter leken
på signal från lekledaren. Leken slutar när någon tagit sig hela vägen fram till lyssnaren.
”Barkleken”
Alla träd har som sagt olika bark. Stora tallar har väldigt skrovlig bark medan en asp kan vara nästan helt slät. Lär er känna igen trädens bark genom att leka en lek. En av er blundar och den andra börjar med att snurra den som blundar några varv så man tappar orienteringen. Sedan leds den som blundar försiktigt fram till ett träd och så får den känna på barken ordentligt. Det blir lättare om man också får känna hur tjockt trädet är. Sedan går ni tillbaka till utgångsläget och snurrar några varv igen. Den som blundade får nu titta och genom att känna på barken på träden runt omkring försöka hitta tillbaka till rätt träd.
Lektion 4
Vi tittar på Ur.se Barr och pinne- rädda världen ”Allemansrätten” avsnitt 10
Samtala om filmen.
Rita någonting från dagen som reflektion
Fredag
Reflektion:
Vi samlas på morgonen i klassrummet. Titta tillbaka på deras reflektioner, de får berätta om sin bild.
Vi går till Skogen bakom raketen.
Uppgift:
Nu ska vi få göra det man får i naturen. Vi bygger en egen plats, koja. Vi skapar egna namn på byn vi tillhör.
Hitta på namn till byn
Lunch : Matsäck
2. Bygga koja
3. Skapa djurfamilj som skyddar byn när vi inte är här. Skapa i naturmaterial / djurfamilj
4. Vi skriver ner vad de berättar om sin by.
5. Presentera sin by för varandra
Lekar: Samma som dagen innan
Varför?
Sammanhang och aktualitet
För att skapa engagemang och ansvar för vår miljö behöver vi vistas i den och lära oss om den.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
För oss är det viktigt att gruppen känner sig trygg med varandra och att vi har det roligt tillsammans. Vi ser gruppen som en styrka. Vi använder oss gärna av vår närmiljö och vår natur. Utevistelsen och rörelseglädje är en viktig del av vår tid tillsammans. Omsorgen om miljön och naturen är ett viktigt inslag i vår utbildning.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.