Genetik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 8-12

Vad?

Läsanvisningar i Spektrum Biologi
Arvet och DNA s.366-390
Människokroppen – celler i samarbete s.238-246

Frågeställning och följdfrågor

Provfrågor

  • Var i cellerna finns våra arvsanlag?
  • Kunna förklara begreppen samt hur de hör ihop: cell-cellkärna-kromosom-DNA-gen.
  • Ge exempel på minst 5 funktioner som proteiner har i kroppen.
  • Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?
  • Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?
  • Hur många DNA-molekyler finns i människans celler (ej könsceller)?
  • Hur många DNA-molekyler innehåller ett ägg eller en spermie från en människa?
  • Beskriv kortfattat vad som händer med en DNA-molekyl vid vanlig celldelning.
  • När celler ska bilda könsceller så sker detta via reduktionsdelning. Varför måste könsceller bildas via reduktionsdelning och vad händer med könscellerna vid befruktning?
  • Hur stor chans är det att få en dotter eller en son? Motivera. Vad avgör om det blir en pojke eller en flicka vid befruktningen? (visa mha korsningsschema)
  • Vad händer när blir det enäggs-, tvåäggs- och siamesiska tvillingar?
  • Vad innebär dominant och recessiv gen, homozygot och heterzygot?
  • Hur ärvs vissa anlag t ex lockigt hår. Visa med hjälp av korsningsscheman.
  • Ge ex på en egenskap som beror på samspel mellan arv och miljö.
  • Hur kommer det sig att det är vanligare med färgblindhet hos män?
  • Ge exempel på en sjukdom som beror på fel antal kromosomer i cellerna?
  • Vad är en mutation och hur kan det uppstå?
  • Mutationer kan inträffa både i kroppsceller och i könsceller och de påverkar individen på olika sätt. Vad är skillnaden mellan dessa mutationer?
  • De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga?
  • Vem var Mendel?

Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte

Centralt innehåll från kursplanen

  • Ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genetikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
  • Kroppens celler, deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

skriftligt prov och aktivitet under lektioner/diskussioner/lektionsuppgifter

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.8

v.10

v.11

v.12

Prov fredag 13 april med vikarie

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.