Ansvarig/Ansvariga lärare:
Åsa Grath
När, under vilka veckor
vecka 35 – 39
Vad?
Demokratiska processer
Frågeställning och följdfrågor
Hur är det att leva i en demokrati/diktatur?
Demokratins historia?
Hur blev Sverige ett demokratiskt samhälle? Hur pass demokratiska är vi jämfört med andra länder?
Hur ser Sveriges partipolitik ut? Vilka partier har vi och vad skiljer dem åt?
Hur kan vi påverka vårt samhälle? Inne i systemet men också utanför?
Hur går det till när man röstar i Sverige? Vad kan man rösta på?
Vad är opinionsbildning?
Hur är det Svenska samhället uppbyggt med Riksdag och Regering?
Vad är skatt? Vad är det bra för?
Vilka utmaningar står demokratin inför?
Förankring i kursplanens syfte
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhälle.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
- söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
- reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Centralt innehåll från kursplanen
- Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
- Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
- Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Eleven har kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett fungerande sätt och för resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa.
Vi kommer bland annat att titta på film, ha föreläsningar, lyssna på radioprogram, göra studiebesök i Ladan för att se en vallokal men också söka information och genomföra olika tillhörande uppgifter (enskilt, i par samt i grupp) som därmed ska öka våra olika förmågor såsom analys-, begrepps-, kommunikations- samt procedurförmåga.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Bedömning sker löpande under temat gång genom de diskussioner vi för, de uppgifter vi genomför samt det slutgiltliga prov vi kommer att ha innan höstlovet.
Utvärdering
Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna.