Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn
När, under vilka veckor? 13-19 (påsklov v.15)
Glöm inte att titta på era stjärnkartor med!
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
I vilka kulturer/områden har astronomin spelat en stor roll?
Big bang – hur började allt?
Vad är universum? Finns det liv i rymden – vad tror du? Vad menas med begreppet galax? Vad heter vår galax?
Vad är en planet? Hur ser vårt solsystem ut och vilka planeter ingår där? Vad menas med komet, meteor, meteorit och asteroid?
Hur blir det år, månader och dagar? Hur blir det dag och natt?
Hur ”lyser” månen? Varför får vi fullmåne, halvmåne och nymåne? Hur blir det flod och ebb?
Vad är en stjärna och finns det olika typer av stjärnor? Hur föds en stjärna? Hur dör en stjärna? Hur kan en stjärna lysa?
Vad kan vi se på vår stjärnhimmel med blotta ögat? Polstjärnan-på vilket sätt kan den hjälpa oss om vi gått vilse? På vilket sätt inspirerades dåtidens människor av stjärnhimlen när det kommer till sagor och myter?
Vad används satelliter till? Vilka olika typer av satelliter finns det?
När började vi människor kunna ta oss ut i rymden för att forska? Laika? Jurij Gagarin? Neil Armstrong? Christer Fuglesang? Vad var sputnik 1 och sputnik 2?
Tidmätning: Vattenur, Timglas, Solur, Atomur.
Förankring i kursplanens syfte:
- använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
- använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
- genomföra systematiska undersökningar i fysik
Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:
- Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
- Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
- Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra.
- Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
- Människan i rymden och användningen av satelliter
- Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.
- Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
- Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
| Matrisdelar som kommer att bedömas | E | C | A |
|---|---|---|---|
| Eleven har… | Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. | Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. | Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp. |
| Eleven för resonemang… | Dessutom beskriver eleven och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för enkla resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer. | Dessutom förklarar eleven och visar på samband kring himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för utvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer. | Dessutom förklarar eleven och visar på mönster i himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för välutvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer. |
| Eleven kan också berätta om… | Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. | Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. | Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. |
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Avsikten är att med genomgångar, diskussioner, tidningsartiklar, Vt-rutiner, undersökande arbetssätt, och film utveckla och förmedla de kunskaper vilket det centrala innehållet förevisar.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Prov, egen arbete under lektion, resonemangsuppgift,
Veckoplanering, när ska vi göra vad?:
v.13 Astronomin i andra kulturer. Vårt solsystem. Galaxer, hur kan vi studera vår galax?
v.14 Hur började allt- Big bang och universums födelse – knappnålshuvudet som började att expandera. Meteorit, meteor, asteroid, komet
15. Påsklov
16. Månen och månens faser.
17. Människan i rymden och satelliter. Eget arbete under lektion. Flod och ebb.
18. Stjärnhimlen, dag och natt, årstider månader och år.
19. Prov
Varför?
Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:
Så här synliggörs Ledsagas vision och pedagogiska profil i projektet:
- Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
- Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
- Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:
Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:
Eventuell pedagogisk dokumentation: