Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? v.39-40

Vad?

Frågeställning:

• Vad är positionssystemet?
• Vad händer om man ändrar en siffras plats i ett tal?
• Vilka strategier kan vara lämpliga när man försöker komma fram till ett rimligt svar?
• Vad betyder begreppen uppställning, tiotalsövergång, växla upp, växla ner och talsorter?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

Centralt innehåll från kursplanen:

Taluppfattning och tals användning

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.
• Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare.
• Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–200.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I Nya matematikboken 3A arbetar vi med:

• additionsalgoritm med och utan tiotalsövergång.
• subtraktionsalgoritm med och utan tiotalsövergång.
• enkla textuppgifter med addition och subtraktion i talområdet 0-500.
• problemlösning i enkla situationer.
• huvudräkning, addition- och subtraktionstabellerna 11-14.
• positionssystemet: uppdelning av tal i olika talsorter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Eleven kommer själv att utvärdera sitt egna arbete i formuläret ”Nu kan jag …”. Eleven kommer även att göra diagnosen ”Kan du?” som ligger i slutet av varje kapitel. Här har jag som lärare ytterligare en möjlighet att se om eleven har befäst arbetsområdet. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vi arbetar med Nya matematikboken 3A.

v.39 arbetar vi med:

• Lägga samman 100-tal, 10-tal och 1-tal.
• positionssystemet, uppdelning av tal i talsorter.
• öka med 50 och 100.
• Addition med uppställning med och utan tiotalsövergång.
• Platsvärde: 1-tal, 10-tal och 100-tal.
• Lösa textuppgifter med uppställning.

V.40 arbetar vi med:

• Subtraktionsuppställning med tvåsiffriga tal med och utan tiotalsövergång.
• Subtraktionstabell 10 samt 0-9.
• Lösa textuppgifter med subtraktionsuppställning.
• Tabellerna 11-14 (talkamrater).
• Problemlösning
• Val av strategi
• Diagnos ”Kan du?”

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

Vi har tidigare medvetet tränat huvudräkning med olika strategier för att lösa additions- och subtraktionsuppgifter med och utan tiotalsövergång. Det är ett bra sätt att kunna förstå vårt talsystem och få en förståelse för talens innebörd och värde. Uppställning kan också vara en strategi för att lösa sådana problem. Elever som arbetar genom och med problemlösning som metod, agerar mer självständigt och ser ofta svåra uppgifter som en utmaning som ska mötas istället för som ett kommande nederlag. Vi bygger därför vidare på elevernas tidigare kunskaper, intresse och egna mål.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.