Addition och subtraktion 0-10000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson.

När, under vilka veckor? 38-41

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
• Hur mycket pengar sparar Anna?
• Hur mycket mer pengar sparar Tom?
• Vad betyder mer än?
• Hur mycket pengar sparar Tom?
• På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 2
• Hur många biljetter såldes i förväg?
• Hur många biljetter såldes på konsertdagen?
• Hur tar vi reda på ungefär hur många som såldes sammanlagt?
• Hur kan vi avrunda talen?
• Hur räknar vi ut exakt hur många biljetter som såldes?

Lektion 3
• Hur många människor bor i staden från början?
• Hur många människor flyttar till staden?
• Hur tar vi reda på ungefär hur många som bor i staden nu?
• Hur räknar vi ut exakt hur många som bor i staden?

Lektion 4
• Vilken metod använder ni för att räkna ut summan?
• På vilka olika sätt kan vi addera?
• Kan ni räkna ut summan med huvudräkning?
• Använder ni samma metod till alla uppgifterna?

Lektion 5
• Hur många kvinnor är det?
• Hur många män är det?
• Hur många fler kvinnor än män är det?
• Hur tar vi reda på skillnaden?
• Ska vi addera eller subtrahera?

Lektion 6
• Hur mycket pengar behövs till klasskassan?
• Hur mycket har de redan samlat in?
• Hur tar vi reda på ungefär hur mycket som saknas?
• Hur kan vi räkna ut exakt hur mycket som saknas?
• Vad gör vi om entalen inte räcker vid uppställning?

Lektion 7
• Hur många personer anmäler sig till tävlingen?
• Hur många är barn?
• Hur kan vi avrunda talen?
• Hur ska vi ta reda på hur många som är vuxna?
• Vilket räknesätt ska vi använda?
• Vad kan vi göra om entalen och tiotalen inte räcker vid uppställning?

Lektion 8
• Vilka metoder använder barnen för att subtrahera?
• Hur många olika strategier är det?
• Finns det fler metoder för att subtrahera?
• Vilken metod är mest effektiv?

Lektion 9
• Hur många chokladkakor bakar bagaren?
• Hur många havrekakor bakar bagaren?
• Hur många kakor sålde bagaren?
• Kan vi synliggöra problemet med blockmodellen?
• Vad behöver vi börja med att räkna ut för att ta reda på hur många kakor som är kvar?

Lektion 10
• På vilka olika sätt kan vi addera ental, tiotal, hundratal och tusental?
• På vilka olika sätt kan vi subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental?
• Hur adderar vi med växling?
• Hur subtraherar vi med växling?
• Vilka olika strategier kan vi använda vid huvudräkning?
• Vilka olika strategier kan vi använda vid problemlösning?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter problem, i vardagsnära situationer, som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och visar olika sätt att lösa problemuppgifterna.
Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som addition och subtraktion. De använder sig av positionssystemet när de adderar och subtraherar tusental, hundratal, tiotal och ental.
Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika metoder vid addition och subtraktion, bland annat olika huvudräkningsstrategier, samt att använda additions- och subtraktionsalgoritmerna med stöd av tiobasmaterial. Resonemangsförmågan Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen addition och subtraktion, samt på att beskriva valda strategier. Frågor som ”Hur vet vi det?” och ”Finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.
Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om addition och subtraktion på många sätt, bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera och genom att redovisa sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel att visa med konkret material, blockmodellen och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal och tränar på att dela upp dem i tusental, hundratal, tiotal och ental.
Eleverna använder positionssystemet när de beskriver och grupperar talen i tusental, hundratal, tiotal och ental.
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer.
Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.
Eleverna använder olika metoder, både huvudräkning, överslagsräkning och skriftliga metoder samt digitala verktyg, för att addera och subtrahera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på hur uppgifterna ser ut, och resonerar om metodernas lämplighet. Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar och jämför sina lösningar med varandra.
Algebra
Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion och utvecklar förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet. Eleverna tränar på att läsa likheterna i sitt sammanhang.
Problemlösning
Eleverna tränar på olika strategier för att lösa problem i flera steg utifrån vardagsnära situationer. Eleverna möter olika typer av frågeställningar och resonerar om lämpliga sätt att lösa textuppgifter. Eleverna tränar på att formulera egna uppgifter och frågor kopplade till textuppgifter.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
I kapitel 2 fortsätter eleverna att arbeta med addition och subtraktion i ett utökat talområde. De använder metoder som de mött tidigare och visar dessa med hjälp av tiobasmaterial. Eleverna adderar och subtraherar fyrsiffriga tal, både med och utan växling. De tränar också på att använda och välja olika huvudräkningsstrategier och att använda avrundning för att bedöma rimligheten i sina svar. Eleverna löser vardagsnära problemuppgifter som kräveruträkningar i flera steg. De använder blockmodellen som stöd när de löser uppgifterna och tränar på att följa en viss struktur vid problemlösning.

I FOKUS
• addera ental, tiotal, hundratal och tusental
• addition med växling • subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental
• subtraktion med växling
• olika strategier vid addition och subtraktion
• problemlösning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner och mål

1 Addition utan växling s. 36 s. 30
• Kunna addera ental, tiotal, hundratal och tusental.
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning utan växling.
2 Addition med växling  s.39 s. 32
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning med växling av ental.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
3 Addition med växling s.42 s.34
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning med växling av ental och tiotal.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
4 Välja strategi – addition s.46 s.36
• Kunna välja lämpliga huvudräkningsstrategier vid addition.
• Kunna förklara och använda olika additionsstrategier.
5 Subtraktion utan växling s. 49 s.38
• Kunna subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental.
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning utan växling.
6 Subtraktion med växling s.52 s. 40
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning med växling av tiotal.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
7 Subtraktion med växling  s.55 s. 42
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning med växling av tiotal och hundratal.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
8 Välja strategi – subtraktion s. 58 s. 44
• Kunna välja lämpliga huvudräkningsstrategier vid subtraktion.
• Kunna förklara och använda olika subtraktionsstrategier.
9 Problemlösning  s. 61 s. 46
• Kunna lösa textuppgifter med addition och subtraktion.
• Kunna lösa problem i flera steg.
10 Kunskapslogg s. 64 s. 50
• Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion inom talområdet 0 till 10 000.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.