Vi väver, syr symaskin och broderar.

Ansvarig/Ansvariga lärare: Åsa Gustafsson

När, under vilka veckor? v. 36-4, 5-23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur tillverkar du ett armband genom att väva.
Hur syr man knapp och knapphål?
Hur fungerar en symaskin?
Hur trär du en symaskin?
Hur hanterar du en symaskin säkert?
Hur syr du raksöm och zickzack?
Hur spolar du undertråd?
Vad är skillnaden mellan vävda tyger och trikåtyger?
Hur dekorerar du ditt pennskrin så det blir personligt?
Hur följer du en beskrivning?
Hur värderar du din arbetsinsats?
Hur beskriver du din arbetsprocess?

Ord vi kommer lära oss:

Symaskinsord: Raksöm, zickzack, övertråd, undertråd, spola undertråd, pressarfot, pedal, handhjul

Vävningsord: varp, inslag.

Broderi: initialer/ monogram, brodera efterstygn, fästa tråden (göra slalomstygn)

Övergripande mål från LGR11 2.2

kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga

Förankring i kursplanens syfte

Eleven övar förmågan att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker
Förmågan att välja och motivera tillvägagångssätt utifrån syfte och kvalité
Förmågan att analysera och värdera slöjdprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp.

Centralt innehåll från kursplanen

Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Slöjdarbetets olika delar; idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. I delar och helhet
Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild i din pärm.
Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.
Några former av hantverkstekniker (…). Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

kommer…

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar med att du får tillverka ett egen armband genom att väva. Du får också prova på att sy i en knapp och hur man gör ett knapphål.

Vi lär oss symaskinerna. Vi gör gemensamma genomgångar på symaskinen, sen får några i taget prova sy, först i papper och sedan i tyg. Alla sju stegen som ska klaras av för att klara symaskinskörkortet sitter uppskrivna på materialrumsdörren i klassrummet. Vi syr en liten kudde, som en del i symaskinskörkortet, spolar undertråd och har även ett teoriprov där eleven skall ha alla rätt.

Vi tittar på vävda tyger och hur de tillverkas i stor och liten skala samt vad som skiljer dem från stickade tyger.

I slutet på terminen broderar eleven sitt eget pennskrin som de syr enligt instruktioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Allt du tillverkar fotograferas och du får skriva och berätta hur du gjort i en slöjdreflektion.

Högtidlig utdelning av symaskinskörkorten kommer också att ske i slutet av terminen när alla är klara.

Pennskrinen tillverkas och broderas under terminens sista lektioner.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.36 Start varför slöjd- intro , varför vårt upplägg + väva armband vävnålar

V.37 städschema vävning historia väva armband

v.38 väva Start symaskinens olika delar karta

v.39 Pressarfot upp och ner Starta sy i papper bord 1 och 2 hur syr man i en knapp?

v.40 vandring? Visa filmklipp på hur symaskinen fungerar – sy i papper. Lektion 2 + väva

v.41De hjälps åt att trä symaskinen i städschemagrupperna. Lektion 2 och 3 , + väva, + bandgrindar.

v.42. Lektion4. klipper till sin kudde. trä symaskin.väva

v.43 Lektion 4

v.44 höstlov

v.45 Lektion 5 spola undertråd+ lektion 6 repetera inför provet. genomgång

v.46 felsökning Lektion 7 + prov och bildspel till monogram,

v.47 intro pennskrin. Väva klart.

v.48 markeringspapper till broderi + zickzacka.

v.49 Film om bokstäver, forts pennskrin

v.50 dragkedja+ pennskrin slöjdreflektion extrauppgifter

v.51 tampar pennsrkivn

v.2 innebandycup?! utvärdera

v.3 bomull silke film

v.4 göra klart

Sammanhang och aktualitet

För att få förståelse över hur textila material är uppbyggda dså vi kan ta bättre vara på dem. Vi lär oss sy i en knapp vilket alla behöver kunna.

Även symaskinen är viktig att få förståelse för då alla våra kläder och textilier är sydda på maskin. Alla kläder vi har är sydda av någon…

För att kunna välja bättre sydda kläder samt handla mer miljövänligt.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering sker efter varje avslutat projekt samt i slutet av terminen.