Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor? V.35- 40
Vad?
Frågeställning och följdfrågor
Hur fungerar vårt demokratiska val?
Vad händer före och efter valet?
Vem för rösta?
Hur och var fattas olika beslut?
Vad och varför finns EU, och vad gör man där?
Vilka problem kan man hitta kring digitaliseringen och demokratiska val?
Hur fungerar den Svenska demokratin?
Här hittar ni begrepp kopplat till detta avsnitt
Övergripande mål från LGR11 2.2
- kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
- kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
- kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
- kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
- har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
Förankring i kursplanens syfte
- refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
- analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
- analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen
Beslutsfattande och politiska idéer
- Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
- Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
- Några olika stats och styrelseskick i världen.
- Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
- Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
- Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
- Demokratiska fri och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demo kratiska rättigheter och skyldigheter.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
| Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:
1. Hur sociala, mediala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar. 2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra 3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Reflektera, analysera och kritiskt granska: Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande |
|||
| Förklara orsaker och samband | Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. | Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. | Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband. |
| Konsekvenser | Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. | Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. | Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser. |
| Perspektiv | Kan utgå från några givna perspektiv. | Kan utgå från flera givna perspektiv. | Kan utgå från dolda perspektiv. |
| Jämförelser | Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. | Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. | Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker. |
| Slutsats/kärna: | Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. | Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. | Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser. |
| Söka och värdera källor: relevans och trovärdighet | |||
| Källanvändning och
källkritik |
Kan använda olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt.
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. |
Kan använda olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt.
Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. |
Kan använda olika typer av källor på ett väl fungerande sätt.
Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. |
| Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller: | |||
| Begrepp och modeller | Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. | Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. | Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. |
Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. Demokrati och folkets möjlighet att påverka på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.
Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. Att man väljer att inte rösta i valet på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.
Perspektiv: Eleven kan se ex. partiers förslag ur olika perspektiv som privatperson, företag, staten. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.
Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika politiska system på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.
Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.
Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi ska gemensamt undersöka vas som är grunden för Sveriges demokrati.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Gemensamma reflektioner/diskussioner
Prov
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
V.35/36 – Introduktion.
Vad är demokrati och vad tänker vi kring begreppet?
Hur ser Sveriges demokrati ut?
Vad är en monarki?
Vad är en författning? Vad är Sveriges författning? Varför har vi den?
Vad tycker partierna i frågan skola och miljö?
V.37 – Hur gick det efter valet? Vi tittar på valresultatet.
Vad händer efter valet?
V.38 – EU – vad är detta
V.39 – Forts EU (hur ser ett resonemang ut?)
Källor är dom att lita på? Vi lyfter källkritik och vikten av att vara frågande till källors äkthet speciellt i valtider.
Maktens fördelning Landstinget och kommun
Uppgift till lektion
Ni ska förklara vad som händer efter valet. För att kunna göra det behöver ni svar på ett antal begrepp.
Ni ska ut på jakt efter dessa förklaringar.
Med hjälp av en Turf ska ni hitta vad begreppen betyder.
När ni samlat alla begrepp ska ni gemensamt sammanställa en förklaring till vad som händer efter valet.
Ni kan i sammanställningen ta hjälp av denna sida i Gleerups: https://gleerupsportal.se/laromedel/samhallskunskap-7-9/article/1c620563-dfc7-4133-91d5-33d2e3262764
Ni skriver sedan ner en förklaring i er grupp som ni lämnar till Patrik.
Ni har 90 min på er.
V.38 – Forts Sveriges demokrati – EU..
V.39 – EU
Prov (Kapitel i Gleerups ”Så styrs Sverige”)
Riksdag, kommun, landstin
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Nu pågår förberedelser för valet 2018. Vad är det som som händer i och med Sverige under och efter denna period?
Alla elever i åk 7-9 kommer att ha möjlighet att delta i skolvalet 2018
Länkar och litteratur
Här är länken till Gleerups lärobok och det kapitel som ligger i fokus under detta projekt
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.