Stad och samhälle

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.34- 43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
Uppgift
I sommar vill vi att du tar flera bilder, från olika håll, av en byggnad som du tycker är spännande, speciell, vacker, ful eller betydelsefull på något annat sätt. Vi vill också att du tar reda på lite om den och vilka möten du tror sker här. Skriver en kort faktatext. Beskriv även varför du har valt just din byggnad.
Hur kan vi använda våra byggnader för att skapa ett samhälle? Vad är det för viktiga byggnader som saknas? Vad behöver vi för att ett samhälle ska fungera?
Vilka yrken kan de som lever och arbetar i våra byggnader ha?
Vilka faror och risker finns i trafiken? Vad behöver vi ha för vägmärken i vårt samhälle för att trafiken ska fungera bra och vara säker?
Hur kan vi skapa en karta över vårt samhälle? Kan vi använda kartan för att skapa spel och för att programmera?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte
Syfte och mål
Syftet och målet med denna uppgift är att barnen ska ha möjlighet till eget inflytande i ämnet och att de genom sitt arbete och kompisarnas redovisningar får ett ökat medvetande kring sin närmiljö. Vi kommer även att koppla uppgiften till ämnet:
Teknik – vi ritar skisser och vi konstruerar våra byggnader,
So – samhällsfunktioner, trafik och yrken.
Sv – Vi tränar oss i att skriva texter, lyssna och samtala, återberätta, muntligt redovisa,
Normer och värden – Vi skapar en fin grund då eleverna presenterar sina byggnader för varandra och är aktiva lyssnare.
Självklart kommer vi även integrera både svenska och matematik i projektet.
Centralt innehåll från kursplanen

Teknik

  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.

So

  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.
  • Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.

Svenska

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet.

Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

Svenska

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Se veckoplaneringen
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar genom att skriva faktatexter, konstruera skisser och byggnader av olika material, skapa karta och trafikmärken, genom samarbetsövningar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Utifrån elevernas bilder och faktatext skapade vi en keynote.
När eleverna skulle presentera sina byggnader med bild och text fick de göra det genom speeddating. Det presenterade sina texter under ca. 3 min. därefter fick de byta och presentera för någon annan. En rolig form av presentation. När vi kom fram till de sista presentationerna var det många som kunde sin text utantill.
För att se några av våra byggnader gav vi oss ut på utflykt i Gustavsberg. Vi delade in oss i mindre grupper. Vi gick till de byggnader som fanns runt hamnområdet och centrum. Vi passade även på att göra roliga och utmanande samarbetsövningar när vi gick vår vandring.
Tillbaka i klassrummet igen gjorde vi sorteringsövningar. Hur skulle vi kategorisera dessa byggnader? Vilka tycker vi hör ihop och varför? Vi fick ta del av många olika tankar om vilka som kunde höra ihop.
Nu var det dags att fundera över hur vi kunde bygga våra byggnader i mindre skala. Vilket material behöver vi? Hur ska de se ut? Vi ritade skisser och skrev vilket material vi tror vi behöver.
Därefter var det dags att skapa våra byggnader. Vi använder oss självklart av återvunnet material så lång det är möjligt. Eleverna fick ta med sig basmaterial hemifrån.
När alla byggnader vara klara fick vi studera dem närmare och fundera över vad vi skulle behöva mer i vårt samhälle förutom de byggnader vi skapat. Vad består ett samhälle av? Vad är viktigt att det finns? Vilka behov har ett samhälle?
Vi avslutade genom att skapa vägar där våra byggnader fick skapa ett eget samhälle. Vi använde våra vägskyltar vi skapat. Vi samtalde om riskfyllda platser och vad man kan göra för att göra dem mer säkra.
Vi fotade hela samhället och fotografierna använde vi som spelplaner där eleverna skapade egna spel.
De fick skriva instruktioner som berättade hur spelet gick till och spelregler.
Vi använde kartorna till programmering.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom vårt engagemang i Grön Flagg tar vi oss an ett nytt tema som heter Stad och samhälle. Vi involverar familjerna genom sommaruppgiften.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ger eleverna möjlighet att dela med sig av tankar och idéer. Genom gemensamt projekt får eleverna träna sig i och känna att de berikar varandra med sina kompetenser. När vi på ett kreativt sätt och genom olika ingångar tar oss an ett ämne skapar det förståelse för begrepp och användandet av strategier. Vi är aktiva medforskare som tydligt sätter ramar för att alla ska känna sig delaktiga och få träna sig i att ta ansvar.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.