Frågeställning (och följdfrågor):

• Vad är ett bråk?
• Hur räknar man bråk med de fyra räknesätten?
• Varför är det bra att kunna räkna med bråk?
• Hur används bråk i vardagen?
• Vilka prioriteringsregler är det som gäller?
• Vad har parenteser för betydelse?
• Hur förenklar man uttryck?
• Hur kan man använda ekvationer vid problemlösning?
• Kan vi räkna algebra i potensform?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.

• att alla tal i bråkform inte kan skrivas som tal i decimalform med ändligt antal decimaler
• att kvoten av två heltal kan uppfattas som andel, som en division, eller som ett förhållande (proportionalitet) t ex = 0,75 ; 3:4
• att olika bråk kan beteckna samma tal
• storleksordnar heltal och tal i bråk och decimalform
• använder reella tal i vardagliga och matematiska situationer
• växlar mellan procentform, decimalform och bråkform

• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform

• addition, subtraktion, multiplikation och division av bråk och sambanden mellan dessa.
• någon metod för att bestämma (minsta) gemensamma nämnaren och att detta bara behövs vid addition och subtraktion och inte vid multiplikation och division av tal i bråkform

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer.

• kunna se/känna/veta att ett svar på en uppgift är rimligt.
• räkna i huvudet på ett ungefär.

Algebra

• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.

• vad kan de olika bokstäverna stå för?
• hur tolkar du in variabelns betydelse?

• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.

• tolka olika uttryck
• skriva egna uttryck till problem
• skapa ekvationer utifrån givna problem
• tolka vad ekvationerna står för.

• Metoder för ekvationslösning.

• behärska olika metoder (fingermetoden och balansmetoden)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Övningsblad för extra träning: extra-material

FACIT TILL EXTRA MATERIAL Facit – Extra material

För extra träning kan jag rekommendera Rasmus – Mattehjälpen.

Egen övning kan oxå ske på Kunskapsmatrisen.

Facit kapiteltest och begreppstest: Facit kapitel och begreppstest

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid, inlämningar samt på provet under vecka 46.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?: