Stormaktstiden, Vasatiden

Publicerad - Redaktör
Lemshaga,SO   ,

Ansvarig/Ansvariga: Annica Kjell
När, under vilka veckor?15-21

 

Vad?

Vad var Kalmarunionen? Vad var orsakerna till den och vilka blev konsekvenserna? (tänk i flera led)
Vem var Kristian den II:e?
Vad var orsakerna bakom Stockholms blodbad och vilka blev konsekvenserna?
Vem var Gustav Vasa?
Vad ändrade Gustav Vasa på i Sverige när han blev kung? Vilka blev konsekvenserna?
Vad är en Stormakt? Vilka är fördelarna och nackdelarna med en stormakt?
Vad förändrade Gustav den II Adolf? Vilka fördelar och nackdelar blev det för folket och för Sverige?
Vem var Louise De Geer? Vad förändrade han i Sverige?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

* Hur blir Sverige en stormakt?
* Vilka historiska personer och händelser är intressanta under 1600-1700 talet?
* Hur är det att leva som bonde i Sverige?
* Vem styr?
* Vad händer i världen?



Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Begrepp/Förmågor:

 

Likheter & Skillnader (Jämförelser)
Kronologi, tidsordning, klockan, när händer vad och i vilken ordning? Vad beror på vad?
Orsak/samband, vad var orsakerna bakom de olika händelserna?
Konsekvenser, vilka blev konsekvenserna för folket?
Perspektiv, hur blev det ur folkets perspektiv?
Slutsats
Källor, vad är en historisk källa?
Tolkning, vem har rätt?

 

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

• Den svenska statens framväxt och organisation.

• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration.

• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. (S.148-151)

• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige. (S.156)

• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):



Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)

 

Hur ska vi arbeta?

Vi ser filmer om Sveriges historia. Efter filmerna diskuterar vi viktiga ord, händelser och personer. Tillsammans skriver vi sammanfattningar.

Vi läser och diskuterar text och bilder i historieboken.
Vi skriver berättelser om Vasaskeppet.
Vi gör key-notepresentationer.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Varje elev skriver enskilt en återberättande text om Vasa.
Skriftligt läxförhör.
Muntligt deltagande och aktivitet under lektionstid.

Matris historia:


Ladda ner dokumentet "Historiamatris 4-6 11:9-13.pages"

Tidsplan, när ska vi göra vad?:



Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):



Utvärdering

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:



Pedagogisk dokumentation (länkas):


Ladda ner dokumentet "Instuderingsfrågor.pdf"

Ladda ner dokumentet "Vasatiden 2.key"
Ladda ner dokumentet "Stormaktsiden.pdf"
Ladda ner dokumentet "Svar på instuderingsfrågorna till historiaprovet.pdf"