Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson
När, under vilka veckor? V.46-5
Vad?
Frågeställning:
- Vad trodde människor på förr?
- Vad är nordisk folktro?
- Vad är ett väsen och en sägen?
- Vad var syftet med dessa historier om de övernaturliga väsen som berättades?
Övergripande mål från LGR11 2.2:
- kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
- kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte:
Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar.
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.
Centralt innehåll från kursplanen:
- Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
- Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
- Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
- Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar (so).
- Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap (sv).
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi startar upp vårt projekt med ”Think, puzzel, explore” för att se vilka förkunskaper eleverna har och vad de vill veta mer om.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi utvärderar och bedömer kontinuerligt under arbetets gång.
Tidsplan, när ska vi göra vad?:
Varje vecka kommer vi att arbeta med ett väsen. Varje vecka ser vi på ”Mytologerna”, UR skola. Vi läser historier från olika barnlitteraturer om nordisk mytologi. Därefter skriver vi en gemensam faktatext om det vi har lärt oss. Efter några veckor får eleverna skriva egna faktatexter med hjälp av ämnesspecifika ord om väsenet.
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
I vårt arbete kring tro och religion som vi tidigare har arbetat med vill vi ge eleverna olika infallsvinklar till berättelser som har berättats genom vår historia. Allt från hur världen skapades, asatron samt de olika religionerna.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga för den nordiska mytologin. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill på ett konkret sätt mötas i olika sätt att tänka och tro samt skapa nyfikenhet för olikheter.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna:
Vi avslutar med att göra en gemensam utvärdering där vi undersöker vad vi kunde innan och efter.