Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Eva Lorne

När, under vilka veckor? 19-21

Vad? Massa 

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Vilka olika föremål ser vi på bilden? Är de lätta eller tunga?
Ungefär hur mycket väger varje föremål?
Är 100g mer eller mindre än 1 kg?
Hur mycket bönor ska vi hälla på fatet för att det ska väga ungefär 100 g?

Lektion 2

Hur kan vi ta reda på vad mangon och mjölpåsen väger?
Ser ni någon skillnad mellan de två vågarna?
Hur mycket väger mangon?
Hur mycket väger mjölpåsen?
Vilken väger mest?

Lektion 3

Hur kan vi jämföra massan av de båda lådorna?
Vilka ord använder vi när vi jämför?
Vilken symboler använder vi när vi jämför?
Vilken låda väger mest?
Hur stor är skillnaden i massa?
Vilket räknesätt använder vi för att ta reda på det?

Lektion 4

Vad ska vi ta reda på?
Vad vet vi om skålen och vindruvorna?
Hur kan vi ta reda på vad vindruvorna väger?
Vilket räknesätt ska vi använda?
Hur kan vi visa det med blockmodellen?

Lektion 5

Hur mäter vi massa i gram?
Hur mäter vi massa i kilogram?
Vad är det för skillnad mellan gram och kilogram?
Hur kan vi jämföra massa?
Vilka ord använder vi när vi beskriver och jämför massa?
Hur kan vi använda blockmodellen som stöd vid problemlösning?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna formulerar och löser problem kopplade till massa, samt värderar valda lösningsstrategier som t handlar om massa och använder blockmodellen som stöd för att lösa uppgifterna.

Begreppsförmågan
Eleverna möter begrepp som massa. lättare, tyngre, kilogram och gram. De utforskar och resonerar om begreppens innebörd, samt tränar på att använda dem i vardagliga sammanhang.

Metodförmågan
Eleverna lär sig olika metoder för att mäta och jämföra massa. De jämför och uppskattar massa genom att hålla föremål i händerna, samt läser av och mäter massa med hjälp av olika slags vågar. De tränar även på att använda olika slags vågar. De tränar även på att använda olika beräkningsmetoder för att lösa textuppgifter med addition och subtraktion.

Resonemangsförmågan 
Eleverna tränar på att beskriva och resonera om hur de löser uppgifter som handlar om massa. De lyssnar och följer även kompisars resonemang och diskuterar olika strategier. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ” På vilka olika sätt kan vi jämföra?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna uttrycker sina tankar om massa på många sätt, bland annat genom att uppskatta, mäta och beskriva för varandra. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av konkret material eller genom att rita med blockmodellen.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna använder naturliga tal inom talområdet 0 till 1000 i uppgifter som handlar om massa.Eleverna använder addition och subtraktion för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. Eleverna bedömer rimligheten i sina uppskattningar och kontrollerar sina svar genom att väga och mäta massan.Eleverna tränar på avrundning till hela kilogram när de läser av vågen.

Geometri
Eleverna tränar på att uppskatta, jämföra och mäta massa. De bygger förståelse för enheterna kilogram och gram och hur de används vid mätning av massa, samt för hur olika vågar används som mätinstrument.

Sannolikhet och statistik
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till massa. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa textuppgifter och de använder blockmodellen som stöd för att lösa uppgifterna och kontrollera sina svar.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till massa. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa textuppgifter och de använder blockmodeller som stöd för att lösa uppgifter och kontrollera sina svar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
• Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
• Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
• Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
• Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
• Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I Kapitel 6 arbetar eleverna vidare med begreppet massa utifrån den grund som lades i Singma 1B. Kapitlet inleds med att eleverna introduceras till enheten gram. De tränar på att uppskatta massa, samt att väga lätta föremål och anger massa i gram. Därefter arbetar de med både gram och kilogram och resonerar om när vi använder de olika enheterna. De tränar på att jämföra massa och att väga olika föremål, samt att läsa av såväl manuella som digitala vågar. Kapitlet innehåller flera praktiska moment där eleverna för öva på att uppskatta, mäta och resonera om massa.

I slutet av kapitlet tränar eleverna på problemlösning i vardagsnära situationer kopplade till begreppet massa. De resonerar om val av räknesätt och strategier för att lösa textuppgifter, samt övar på att använda blockmodellen som stöd för att tolka och lösa olika slags uppgifter.

I fokus
– mäta massa i gram
– mäta massa i kilogram
– jämföra massa
– problemlösning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1. Mäta massa i gram:
   • Kunna uppskatta och mäta massa i gram.
   • Förstå att enheten gram är mindre än enheten kilogram.
2. Mäta massa i kg och g
   • Kunna uppskatta och mäta massa i kilogram och gram.
   • Kunna läsa av vågar sam visar skalor i gram och kilogram.
3. Jämföra massa
   • Kunna jämföra massa av olika föremål.
   • Kunna använda vanliga jämförelseord.
4. Problemlösning
   • Kunna lösa textuppgifter som handlar om massa.
   • Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.
5. Kunskaplogg
   • Reflektera över och visa sin kunskap om massa.
   • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.