Abrahams 3 religioner och dess livsfrågor

Publicerad - Krister Andersson
Lemshaga,Lokala planeringar,SO   ,

Ansvarig/Ansvariga lärare: Krister Andersson
När, under vilka veckor? v.2-v11

 

Vad?

Frågeställning:

Hitta likheter, skillnader. Vart utövas respektive religion, dess spridning och storlek. Viktiga personer och platser.

Viktiga begrepp i respektive religion.

Viktiga högtider och ritualer i respektive religion.

Religionens betydelse ur ett historiskt perspektiv.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
=> Vi bygger på kunskaperna om vad det innebär att leva som kristen och använder sedan dessa kunskaper för att diskutera olika personer (främst barns) situation och livsvillkor.
 

Förankring i kursplanens syfte:

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
=> Fokus på kristendom i denna analys. (se orsaker och samband)
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
=> Vi ser hur kristna värderingar finns runt oss i samhället och påverkar våra tankar om rätt och orätt. (se olika perspektiv och konsekvenser, dra slutsatser)
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
=> Eleverna får reflektera vad som är ett gott liv och hur de ställer sig till frågor som t ex tiggeri. (Ställa frågor, Perspektiv, konsekvenser, orsaker, jämförelser och slutsatser) 
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
=> Vi bygger på förståelsen av begreppen rätt, orätt, solidaritet. (använda begrepp och modeller)

Centralt innehåll från kursplanen:

Religion: (från läroplanen)

Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Hinduismen och Buddhismen sparar vi till åk 6.

Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen, judendomen och islam, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer. Detta gäller även för judendomen och islam

Det vi i Mars tar med oss:

=> Kunna se likheter och skillnader mellan religionerna

=> Berätta och förklara regler som Jesus, Moses och Mohammed lärde ut.

=> Förklara dessa 3 religionernas betydelse idag.

=> Berätta lite om de 3 religionernas religösa riter ex dopet.

=> Förklara den heliga dagens betydelse.

=> Berätta lite om de 3 religionernas heliga traditioner.

=> Förklara vad som menas med Messias och hur Jesus hänger samman med denna.

=> Beskriva några viktiga delar i religionernas heliga byggnader, vad de heter och vad som sker där.

=> Kunna ge exempel på viktiga platser som är viktiga för kristna idag ex Jerusalem och varför de är viktiga.

Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.

=> Resonera om vad ett gott liv innebär och vad som kan anses rätt och orätt.

Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
=> Kunna använda begreppen rätt och orätt, när man diskuterar om t ex flyktingar, samt solidaritet.

• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

=> Kunna ge exempel på vad man själv anser är ett bra liv och vad som anses vara goda handlingar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Ladda ner dokumentet "Matris kristendom & livsfrågor.pdf"

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att utgå mycket från Gleerups material, med liten återblick från åk 4 arbete med kristendomen, Krister berättar om sin resa i Israel. Vi läser och lyssnar på texter, varvat med filmer och instuderingsfrågor. Vi startar med kristendomen, sedan judendomen och avslutar med islam. Vi letar likheter och skillnader, högtider och olika begrepp från varje religion.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer ha diskussioner om de delar vi jobbar med (muntligt) och mot slutet av arbetet syr vi ihop de 3 religionernas betydelse förr och nu. Vi avslutar med en skriftlig avstämning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.2: Kristendomen, Jesus liv
v.3: Kristendomen och dess spridning
v.4 : Judendomen, Jerusalem
v.5: Judendomen stam religionen
v.6: Judendomen frågeställningar
v.7: Islam
v.8: Islam
v.10: Islam frågeställningar, träningsfrågor.
v.11: Träningsfrågor, fredagen 13/3 Testet

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Vi fick upp trådarna om munkar och kristendom när vi under våren jobbade med vikingar som mötte munkar och blev kristna.
Vi kommer också knyta an tankarna om bra liv med hur man då är mot andra, som en del det vi gör under mentorstiden.
Vi kommer undersöka om vi kan få kontakt med andra barn i världen för att se hur de lever och vad de tänker om de frågor vi jobbar med.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
=> Vi kommer under detta arbete jobba med att lyfta in förståelsekartan och synliggöra förmågorna i denna på ett tydligt sätt.
Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
=> Utgångspunkten i detta arbete är elevernas nyfikenhet på just munkar och vi startar med dessa för att sedan se vad det innebär att vara kristen.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation: