Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor? 41-51
Vad?
Franska revolutionen och Amerikanska frihetskriget
Slaveriet och triangelhandeln
Industriella revolutionen (huvudfokus)
Imperialismen
Frågeställning och följdfrågor
Vad är kolonisering och hur går den till?
Övergripande mål från LGR11 2.2
- kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
- kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
- kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
- kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte
För att förstå vad som historiskt format den värld vi har idag behövs en kunskap i vårt förflutna. Dessa bakomliggande historiska händelser är vägen som bland annat leder till två världskrig.
Centralt innehåll från kursplanen
- Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
- Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
- Den ökande världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, | |||
Förklara orsaker och samband
(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk- mord) (hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i) |
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. | Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. | Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. |
Konsekvenser | Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. | Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. | Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser. |
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. | Kan beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder. | Kan beskriva förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. | Kan beskriva komplexa samband mellan olika tidsperioder. |
Förslag/slutsats/kärna (till tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer)
(om människors levnadsvillkor) |
Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. | Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. | Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. |
Använda historiskt källmaterial: granska, tolka och värdera källor | |||
Källkritik | Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. | Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. | Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. |
Historiebruk: Hur historia har använts och kan användas själv och av andra | |||
Förklara orsaker och samband (hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning- ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden) | Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. | Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. | Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. |
Konsekvenser | Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. | Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om konsekvenser. | Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser. |
Historiska begrepp: | |||
Historiska begrepp | Kan för aktuellt område använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. | Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/på ett relativt väl fungerande sätt. | Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/dolda på ett väl fungerande sätt. |
Hur?
Hur ska vi arbeta?
– Genomgångar där viktiga historiska aspekter och händelser tas upp
– Med Gleerup som litteratur
– Titta på och resonera kring historiska källor
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
V.41 – Introduktion kring avsnittet. Europa ut i världen
Vägen till Indien – Vad möter Européerna?
Riken utanför Europa
Uppgift Källövning
V.42 – Fortsatt titta på de stora kolonisatörernas framfart
Triangelhandeln
Australien som koloni
V.43 – Industrialiseringen en revolution
V.44 – Lov
V.45 – Amerikanska frihetskriget och Franska revolutionen
V.46 – Forts Industriella revolutionen
V.47 – Industriella revolutionen
Frågor till Industriella revolutionen: (Att använda inför provet)
Länk till Gleerups:
https://gleerupsportal.se/laromedel/historia-7-9/article/eec464f9-eda5-4297-ab60-298729db8562
1 – Vilka var orsakerna till att den industriella revolutionen kunde starta
2 – Vilken var enligt dig den viktigaste orsaken till industriella revolutionen
3 – Hur förändras förhållandet för ”vanliga” människor under denna period?
4 – Vad är det som gör att befolkningen ökar så mycket under industrialiseringen?
5 – Varför ökar urbaniseringen kraftigt under denna period?
6 – Vilka nya uppfinningar kommer man på och hur påverkad dessa (välj ut några)?
7 – Vilken förändring sker i Sverige under Industrialiseringen?
https://gleerupsportal.se/laromedel/historia-7-9/article/411b84ff-2019-480e-88bc-343e97e94a59
8 – Vad är det som gör att jordbruken kunde producera (odla) mer grödor än tidigare?
9 – Det behövdes kapital för industrialiseringen varifrån fick man det?
10 – Vad från industrialiseringen tänker du var bra?
11 – Vad från industrialiseringen tänker du var dåligt?
12 – Varför startar Industrialiseringen i Storbritannien och inte t.ex i Sverige?
V.48 – Prov
V.49 – Källor och källkritik
källövning-industriella-revolutionen
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Litteratur:
Industriella revolutionen hela
Europeérna ut i välden (koloniseringen)
Européerna söker sjövägen till Indien
Portugiserna finner Indien
”Kampen om haven”
Film: