Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 45-50

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka är våra längdenheter och hur omvandlar man mellan dem?
Vad är det för skillnad på en storhet och en enhet?
Vilka prefix kan man använda sig av för att uttrycka stora och små stal?
När använder vi oss av vinklar i vardagen? Vart hittar vi vinklar i vardagen?
Vad är en rät, trubbig, spetsig och rak vinkel?
Hur mäter man vinklar? Hur ritar man upp vinklar?
Hur många grader är ett helt varv? halvt varv?
Vad är en bisektris?
Hur beräknar man okända vinklar?
Vad är vinkelsumman i en triangel, en fyrhörning, en femhörning och andra månghörningar?
Vad finns det för olika trianglar, fyrhörningar och månghörningar?
När använder vi oss av begreppet omkrets i vardagen?
Vad innebär begreppet omkrets? Hur räknar man ut omkretsen i olika geometriska figurer? Vilka enheter används vid omkrets?
Hur omvandlar man olika areaenheter?
När använder vi oss av begreppet area i vardagen?
Vad innebär begreppet area?
Hur beräknar man arean av månghörningar (trianglar och fyrhörningar)?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Förankring i kursplanens syfte

• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen

• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa begrepp
  • relationer mellan olika geometriska objekt t ex att arean av en triangel är hälften av arean av en rektangel om bas och höjd är lika eller att volymen av en pyramid är en tredjedel av volymen av motsvarande rätblock om basytans area och höjd är lika
  • känner igen, namnger och beskriver egenskaper hos både tvådimensionella och tredimensionella geometriska objekt t ex parallellogram, kon, pyramid
  • använder lämpliga ord som t.ex. parallell, diagonal, regelbunden vid beskrivningar av geometriska objekt
  • jämför och sorterar geometriska objekt efter egenskaper som form, regelbundenhet, vinklar och dimension
  • beskriver geometriska objekt på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller figurer och växlar mellan dessa
  • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om egenskaper hos geometriska objekt
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
  • konstruerar olika geometriska objekt med hjälp av passare och linjal eller digitala verktyg t ex liksidiga trianglar, bisektriser, regelbundna polygoner
• Skala vid förminskning samt förstoring av en-, två- och tredimensionella objekt.
  • tolkar skala både vid förstoring och förminskning för två- och tredimensionella objekt
  • gör skalenliga ritningar
  • använder längdskalan för att jämföra areor och volymer t ex att volymen av en cylinder blir fyra gånger så stor om radien är dubbelt så lång och åtta gånger så stor om både radie och höjd är dubbelt så långa
  • relationerna mellan längdskala och areaskala respektive volymskala
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
  • jämför, uppskattar och mäter längder, areor, volymer och vinkel samt använder då lämpliga mätinstrument och måttsystem
  • att noggrannheten i mätningen har betydelse för noggrannheten i beräkningarna och resultatet
  • relationen mellan area och omkrets, att en given area kan ha olika omkrets
  • att två cylindrar där arean av mantelytan är lika stor kan ha olika volym
  • använder lämpliga metoder och måttsystem vid beräkningar av olika geometriska objekts area, omkrets och volym
  • hanterar samband mellan olika enheter t ex deciliter och kubikcentimeter
  • svarar i för situationen lämplig enhet och med rimlig noggrannhet
  • redovisar sina tankar som har med mätning och storheter att göra på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller matematiska symboler och växlar mellan dessa
  • följer framför och bemöter matematiska resonemang om enhetsbyten och beräkningar av storheter för olika geometriska objekt
• Geometriska satser och formler
  • tolkar och hanterar olika geometriska formler t ex längden av en cirkelbåge, arean av en parallelltrapets, volymen av en kon
  • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om geometriska satser

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Du kommer bli bedömd på följande förmågor: Problemlösning, Begrepp, Metod och Kommunikation.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer jobba mycket praktiskt kring geometrin för att upptäcka och förstå olika samband och mönster. Vi går igenom saker tillsammans för att skapa en grund att stå på. Det blir en del tid till eget räknande och fördjupning.

Formelblad

Facit till övningsbladen

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppdiskussioner, inlämning av uppgift kring vinkelsumma (muntlig och skriftlig uppgift), veckoläxor och skriftligt prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 45

Måndag: Intro av kapitel 3. Efter en kort uppvärmning tittar vi lite kapitel 3.1 – enheter och prefix. Egen träning s 80-83. Läxa till fredag, se schoolsoft.

Torsdag: fortsättning från i måndags. Egen träning s 81-83. Tag hjälp av prefixtabellen längst bak i boken.

Fredag: Teater – lämna in läxan till Madelene

v 46

Måndag: Vi går igenom lite olika geometriska begrepp (kap 3.2) som vi kommer att ha användning av. Egen träning s 85-86.
Läxa till fredag, se schoolsoft.

Torsdag: Vi börjar titta på vinklar (kap 3.3). Hur mäter man? Hur ritar man? Finns det olika namn på dem? Vi reder ut frågetecken och lär oss tillsammans.

Film om vinklar

Fredag: Egen tid att träna på olika vinkeluppgifter i prio s 88-90 eller på några av nedanstående arbetsblad.
Övningsblad 3.3 A, Övningsblad 3.3B

v 47

Måndag: Vi tittar på de rätta begreppen för olika månghörningar (kap 3.4). Vad skiljer dem åt? Vad menas med vinkelsumma och hur kan den räknas ut?  Läxa till fredag, se schoolsoft.

Torsdag: Vi beräknar okända vinklar tillsammans. Därefter aktiviteter kring månghörningar, vinklar och beskriva geometriska figurer.

Film om triangelns vinkelsumma

Film om olika typer av fyrhörningar

Fredag: Räknelektion – Egen träning i prio s 93-94. Extra: Vinkelbekymmer, Mer om vinklar

v 48

Måndag: Vi bekantar oss med begreppen omkrets och area (kap 3.5-3.6). När använder vi dem i vår vardag? Vad är det för skillnad mellan dem? Egen träning i prio s 96-98 (omkrets) och s 99-100 (area). Extra: Övningsblad 3.5,

Film om omkrets

LÄXA till fredag: Ingen inlämningsläxa den här veckan men jag föreslår att du börjar träna inför nästa veckas matteprov. Förslagsvis i baslägret, uppgift 1-27 på sidorna 112-114 eller hög höjd, uppgift 1-33 s 115-117 (hoppa över de som har med area av trianglar)

Torsdag: Föräldrabesök SO – ingen matte.

Fredag: Hur kan man räkna ut arean av rektanglar och parallellogrammer? (kap 3.7) Finns det kanske en formel? Egen träning s 102-104. Extra: Övningsblad 3.7B

Film om area av parallellogram

v 49

Måndag: Träning inför provet på torsdag på valfritt sätt.

Torsdag: Matteprov kap 3 3.1-3.7  s 80-104

Fredag: Genomgång av areaenheter. Vi tittar på hur stor en kvadratmeter är och hur många av de olika areaenheterna som får plats i den. Hur omvandlar vi mellan areaenheterna? Därefter jobbar vi med övningsblad 3.7A Övningsblad 3.7A

v 50

Måndag: Triangelns area.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

• Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
• Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
• Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas: