Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson och Cristin Axörn
När, under vilka veckor? v 11-19
Vad?
Provfrågor
- Var i cellerna finns våra arvsanlag?
- Kunna förklara begreppen samt hur de hör ihop: cell-cellkärna-kromosom-DNA-gen.
- Ge exempel på minst 5 funktioner som proteiner har i kroppen.
- Vad menas med aminosyror? Hur många är de?
- Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?
- Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?
- Hur många kromosomer finns i människans celler (ej könsceller)?
- Hur många kromosomer innehåller ett ägg eller en spermie från en människa?
- Beskriv kortfattat vad som händer med en kromosom vid vanlig celldelning.
- När celler ska bilda könsceller så sker detta via reduktionsdelning. Varför måste könsceller bildas via reduktionsdelning och vad händer med könscellerna vid befruktning?
- Hur stor chans är det att få en dotter eller en son? Motivera. Vad avgör om det blir en pojke eller en flicka vid befruktningen? (visa mha korsningsschema)
- Vad händer när blir det enäggs-, tvåäggs- och siamesiska tvillingar?
- Vad innebär dominant och recessiv gen, homozygot och heterzygot?
- Hur ärvs vissa anlag t ex lockigt hår. Visa med hjälp av korsningsscheman.
- Ge ex på en egenskap som beror på samspel mellan arv och miljö.
- Hur kommer det sig att det är vanligare med färgblindhet hos män?
- Ge exempel på en sjukdom som beror på fel antal kromosomer i cellerna?
- Vad är en mutation och hur kan det uppstå?
- Mutationer kan inträffa både i kroppsceller och i könsceller och de påverkar individen på olika sätt. Vad är skillnaden mellan dessa mutationer?
- De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga?
Diskussionsfrågor (labbtimme)
- Vad är genteknik?
- Ge exempel på vad man kan använda genteknik till.
- Vad innebär genterapi?
- Vad innebär kloning? Ge exempel på en sådan.
Övergripande mål från LGR11 2.2
Förankring i kursplanens syfte
Centralt innehåll från kursplanen
- Ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genetikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
- Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
- Kroppens celler, deras uppbyggnad, funktion och samverkan.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Genomgångar, eget arbete, laborationer, diskussioner
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
skriftligt prov och aktivitet under lektioner/diskussioner/lektionsuppgifter
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v 11 Uppstart – rutin ”jag ser, jag tänker, jag undrar” kring en bild + bildspel
v 12 Film om cellen: https://urskola.se/Produkter/177547-Utflykter-till-livets-karna-Cellstaden, övning ”arv och miljö”
v 13 Genomgång av begreppen: Cell-cellkärna-kromosom-DNA-gen, protein.
Lab: Mikroskop, växtcell och djurcell
v 14 DNA-kopiering, vanlig celldelning och reduktionsdelning, flicka -pojke? (mha korsningsschema+kromosomer)
Fakta: Celldelning, Flicka eller pojke?
v 15 PÅSKLOV
v 16 Enäggs-, tvåäggs- och siamesiska tvillingar + film,
dominanta/recessiva anlag, heterozygot och homozygot, korsningsscheman. Övning: dominanta anlag i klassen.
Fakta: Dominanta och recessiva gener, fakta korsningsschema
Lab: Mikroskop, växtcell och djurcell
v 17 Blodsystemet AB0, När arvet skadas – kromosomfel, ärftliga sjukdomar och mutationer.
Lab: repetition inför provet
v 18/v 19 Fredag/Måndag: Prov
v 20 Lab: Genteknik – vad är det? Film + diskussion + uppgift om begrepp.
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
- Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
- Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
- Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.