Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v. 3-11
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
- Hur påverkar musiken dina rörelser?
- Hur anpassar vi våra rörelser till olika typer av musik?
- Hur kan redskapsgymnastik bidra till styrka och mod?
- Hur hittar vi tillsammans ett lekfullt och behagligt klimat genom rörelse?
Övergripande mål från LGR11 2.2:
- kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
- har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.
Förankring i kursplanens syfte:
- röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
- planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
- att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:
- Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus
- Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
- Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
- Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
- Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
| Moment | E | C | A |
| Redskap | Komplexa rörelser genomförs med viss anpassning, rytm och teknik. Du försöker och gör ditt bästa | Komplexa rörelser genomförs med en god anpassning, rytm och teknik.
Du är duktig och klarar de flesta övningarna. |
Komplexa rörelser genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Du är duktig och klarar av de olika övningarna samt tar ansvar och försöker lära ut till kompisar. |
| Dans – Takt och rytm | Rörelserna anpassas till viss del till musikens grundpuls och till olika rytmer. | Rörelserna anpassas relativt väl till musikens grundpuls och till olika rytmer. | Rörelsernas anpassas väl till musikens grundpuls och till olika rytmer. |
| Dans – Sammanhang | Rörelserna anpassas till viss del till aktivitetens syfte (t.ex. fri rörelse till musik eller givna danssteg/turer). | Rörelsernas anpassas relativt väl till aktivitetens syfte (t.ex. fri rörelse till musik eller givna danssteg/turer). | Rörelserna anpassas väl till aktivitetens syfte (t.ex. fri rörelse till musik eller givna danssteg/turer). |
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Under veckorna kommer du få testa dina gränser i räck, ringar, matta och hopp. Varvat med redskap kommer vi lägga mycket tid på att pröva olika typer av danser. Alltifrån pardans till enskild rörelse till musik.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Genom praktiskt deltagande under idrottslektionerna. Jag ser varje lektion som ett tillfälle för dig att visa upp dina färdigheter. Bedömningen sker kontinuerligt under lektionstid.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?:
Vecka 3
Tisdag: Redskap – Matta, räck och ringar
Ons/torsdag: Bollekar
Vecka 4
Tisdag: Redskap – Matta, ringar, räck och hopp
Ons: Utvecklingssamtal
Tors: Lekar efter dansuppvärming.
Vecka 5
Tis: Redskap + Trampet
Ons/Tors: Dans – Kreativitet 1-2-4
Vecka 6
Tis: Nationellt prov!
Ons: Redskapsbana (bedömning)
Tors: Nationellt prov
Vecka 7
Tis: Afrikansk dans
Ons: Öppet hus
Tors: Redskapsbana (bedömning)
Vecka 8
Tis: Vikarie – Lekar
Ons: Vikarie – Tre planer
Tors: Tre planer
Vecka 10
Tis: Afrikansk dans
Ons: Bollekar (Ambassaden och kungsboll)
Tors: Inställd – Skolbio
Vecka 11
Tis: Trampet + pingis
Ons: Livräddande kunskaper. Vi pratar isvett, tränar i hallen på några saker och pratar om stabilt sidoläge. En lektion blandat med teori och praktik där vi börjar inne i hemklassrummet.
Tors: Livräddande kunskaper. Vi pratar isvett, tränar i hallen på några saker och pratar om stabilt sidoläge. En lektion blandat med teori och praktik där vi börjar inne i hemklassrummet.
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik
Utvärdering
Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):
Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer: